Har just varit på jobbet och haft ett möte med en kollega. Dels rörande min situation och dels rörande vad som är på gång på jobbet och vad jag kan bistå med nu första tiden på jobbet.

Jo, för jag har börjat ett nytt jobbförsök nu! Sedan mitten av november faktiskt. Några timmar i veckan bara. Men ändå. Ganska stort för mig att äntligen börja röra mig i den riktningen igen.

Hur som helst. Det var så härligt att komma till jobbet en stund. Sitta och prata och planera med en kollega. Bidra med någon input eller tanke här och där. Börja bygga en mental karta över vad som är på gång på jobbet. Jag skrev ut en stor bibba papper som jag ska börja jobba med hemifrån, även det var liksom roligt. Hur konstigt det än kan låta.

Nu efteråt känner jag mig glad och lite hög på livet. Åka på jobbet ger mig en känsla av "normalitet". Jag får en liten smak av det där vanliga livet som jag längtar så mycket till. Undermedvetet skickas signaler till hela mig att jag är på rätt väg och det är väl det som ger den här härliga känslan.

För jag är på väg att bygga upp mitt liv igen. På väg att lära mig leva med den här skadan. Ja, alltså inte så att jag tror att jag alltid kommer behöva leva med den, men jag får nog inse att jag kommer fortsätta vara påverkad av den här skadan i flera år framöver. Det är lika bra att börja bygga rutiner och coping-strategier nu, för jag kommer nog behöva dem ett bra tag. I detta har jag stor hjälp från mina adhd-vänners erfarenheter vad gäller att avlasta hjärnan och hitta hjälpmedel för att jobba runt t ex mina minnesproblem, att jag lätt blir uttröttad och andra nedsättningar i min förmåga.

Den största utmaningen är förstås att hålla balansen, att vara medveten och kunna säga stopp när det behövs. Exempelvis är mitt behov av återhämtning ganska stort just nu, vilket jag insåg häromdagen. Så nu är högsta prio att ordna avlastning och lugn. Bara att jag inser det nu, medan tid är, räknar jag som ett framsteg.

Jag börjar alltså min balansövning i liten skala nu och jag känner mig hoppfull och nyfiken på hur det ska gå. Ska man balansera på slak lina krävs mycket övning och så är nog fallet även här.

comments powered by Disqus