Det var lite märkligt igår kväll när jag skulle sova. Trots att jag var helt säker på att jag tagit min kvällsmedicin, så kom jag inte till ro. Jag noterade hur det bara snurrade där uppe i huvudet. Hjärnan ville på något sätt fortsätta bli matad med intryck fast den egentligen inte orkade ta in något mer. Jag kände så väl igen fenomenet och började fundera på vad det berodde på. Kunde det vara någon form av tillvänjningseffekt som gjort mina sömntabletter mindre verksamma? Då kom jag att tänka på att jag råkade somna vid fem-tiden nu på eftermiddagen och att det var den lilla tuppluren som ställde till det. Nåja, jag sommar nog snart tänkte jag. Jag stoppade i öronpropparna och försökte slappna av. Men inte...

Jag började tillslut tänka att jag måste gå upp och ta en extra sömntablett för att kunna somna någon gång. Det är trots allt viktigast att jag får min sömn tänkte jag. Jag vill helst inte ta mer än en tablett. Det är bara i nödfall jag gör det. Det tar emot lite, så jag låg kvar och väntade ett tag till.

Tillslut slog det mig. Jag hade faktiskt inte tagit kvällsmedicinen ikväll! Det var bara som jag trodde. Mitt i alla kvällsrutiner hade jag visst tappat bort mig själv. Jag skrattade åt mig och mitt dåliga arbetsminne. Tänk att jag lyckats lura mig själv så kapitalt! Det var ändå lite kul!

Jag klev upp och mycket riktigt låg tabletterna kvar i dosetten. Skönt. Jag hade börjat bli rädd att jag blivit så tillvand att tabletterna inte gav samma effekt längre. Bra att det inte var så. Igår kväll fick jag alltså på riktigt uppleva hur min hjärna fungerar vid läggdags utan sömntabletter. Dessutom kul att få testa det så här ovetande, utan att behöva besväras av hjärnspöket "jag har inte tagit tabletten" och den negativa inverkan på eventuell hjälpande placeboeffekt det kan ha. Nu vet jag. Vid en normalstressad vardag så är det ungefär såhär det är för mig. Det finns alltså goda orsaker till att fortsätta med sömntabletterna

Inte för att jag egentligen har problem att somna. I en idealisk tillvaro utan stress och med lugna och avslappnande kvällar skulle jag nog inte behöva ta några tabletter. Men... nu ser vardagen inte så ut. Jag har mina tre små vildingar som fyller kvällarna med upptåg.

Jag hade dock en kväll för ett tag sedan, när jag somnade utan sömntablett. Det var efter en dag då alla barnen inklusive jag själv legat däckade i feber hela dagen. Väääldigt lugn dag och lugn kväll. Dessutom var jag trött och dåsig av febern. Jag minns att det kändes skönt efteråt att veta att jag KAN somna utan tabletterna. Det är inte det att jag inte kan somna. Det är mer omständigheterna i min omgivning som fyller min vardag med mer intryck än vad min hjärna klarar av att processa, särskilt strax innan läggdags. Så småningom kommer det nog bli ordning på sömnen, om inte förr så åtminstone när barnen blivit vuxna.

comments powered by Disqus