Detta skrevs torsdagen den 8:e juni 2017 - på flyget till Hufvudstaden.

Summerburst är en minifestival med elektronisk dansmusik. Den har hållits i Stockholm sedan 2011 men det har aldrig varit aktuellt att åka förut. Dottern, vårt yngsta barn, föddes 2011 och med små barn hemma blir nöjesutflykterna för de vuxna hyfsat begränsade. Sedan kom ju olyckan...

Jag minns juni 2014. Jag låg i sängen hemma, utslagen efter jobbförsök nr 1. Jag var så trött. Huvudvärken dånade. Jag orkade inget. Yngsta brorsan postade på Facebook att han var på Summerburst. Åh, vad jag önskade att jag också var det!

Min kärlek till elektronisk dansmusik går långt tillbaka, den började med U96, Basic Element, Snap!, E-type mm på 90-talet. Sedan upptäckte jag Techno/Trance-genrerna under mina år i Malmö. Köpenhamn var nära och där gick vi på rave och konserter. Jag minns när jag 2004, gravid med första barnet, gick med maken på Tiesto i Malmö - det var grymt!Av mina bröder fick jag en tripp med techno-färja i 30-årspresent. Väl ombord på "das Boot" passade jag och mannen i mitt liv på att förlova oss.

Nu när den här typen av musik äntligen blivit mainstream så tycker jag förstås att det är ett stort lyft. House kallas det nu för tiden. Fast house för mig, back in the days, var mycket mesigare och tråkigare. Nu är det betydligt mer ös. Swedish House Mafia har väl alla hört talas om vid det här laget, ett exempel på vad jag menar.

Nu ska jag alltså få gå på Summerburst i Stockholm (ja den finns i Göteborg också nu för tiden)! Jag är egentligen inte alls i form, så det blir en utmaning. Jag får se hur mycket jag klarar av. Men att få stå där i publikhavet och dansa loss... om så bara för en stund... jag längtar!!! När musik tar tag i kroppen och fyller den med lyckokänslor... ja, det är bland det bästa som finns. Det kommer hjälpa mig att hitta kraft för att kämpa vidare med det här andra.

Det är givetvis ingen självklarhet för mig att åka på något sådant här. Ekonomin är ansträngd för oss, jag har ju inte fått in en krona sedan januari. Jag kommer dessutom bli rejält uttröttad och behöva vila extra mycket efteråt. Det blir något som maken får kompensera för hemma. Barnvakt måste dessutom ordnas eftersom jag reser på vardagar.

Tur jag har en sån underbar man. Jag var visst "värd" att få uppleva något roligt, något extra utöver det vanliga sådär. Så det här blev "morsdagspresenten" - bästa någonsin tror jag!

Jag har levt upp inuti ända sedan det blev bestämt att jag skulle åka. En så positiv och rolig grej som jag dessutom längtat efter under flera år. För mig som är van med det grå livet, blir färgklickar som denna något helt otroligt. Kontrasterna blir så extrema.

Det är som permission från fängelset. Jag får komma ut och röra mig i samhället som en vanlig person. Dessutom får jag chans att umgås med bröderna, svägerska och brorson vilket är sällsynt bara det.

Jag är glad och förväntansfull! Sådana känslor kommer inte i överflöd i mitt vanliga liv. Det här är lyx för mig och jag njuter varje sekund.

comments powered by Disqus